Åsikter kring hästar

Ofta får man höra saker som "fjording ska du inte ha" "varmblod ska du inte ha" "fullblod ska du inte ha" "en 9 åring ska du inte ha" "en lugn och seg häst ska du ha" och att andra har en hel del åsikter kring vad jag ska ha. (Vilket jag egentligen tror bara är av ren godhet och vad de tros veta är för mitt bästa) Men jag har lärt mig när jag var liten att man ska få bestämma själv vad man helst vill ha? Dessutom om man ska hyra eller köpa en häst som man kommer ha under en längre tid eller sålänge den lever så ska man väl ändå få bestämma själv och känna sig fram om vad man vill ha?
Jag har varit livrädd för pigga hästar, hästar som bockar, hästar som busar - fråga själv Louise som är ett levande exempel på hur jag reagerat på Chess för 1-2 år sedan, så långt att det gått ut över henne till och med. Men vem tror ni inte blev arg på mig och bad mig hoppa upp igen eller ta mig i kragen? Jo just Louise. Där igenom har jag kommit över rädslan för dessa hästar - jag kan till och med tycka det är kul i nuläget.
 
Varför tror ni jag valde Båra till exempel? Pigg, lite stissig och studsig, men ändå snäll, jo för att jag kände igen mig i Chess och ville uppleva de saker som jag en gång varit livrädd för igen. Konstigt hur man kan förändras va? :) Men människor förändras och även kan ju djur. Jag blev tryggare och Båra blev lugnare.
 
Vad jag egentligen också vill komma fram till också i detta inlägg är att man inte kan säga att du ska ha den rasen, den åldern eller den höjden för att jag tror på individer. Möter jag en individ som känns rätt, kanske är det en pigg fjording eller kanske ett segt fullblod så spelar det ingen roll vilken ras det är utan HUR den är. Och det där med åldern?  Vissa hästar som är 10 år kan vara i samma utbildningsgrad som en häst som är 5 år, alltså häften så gammal. Förstår ni hur jag resonerar? Båra var ett 10 årigt varmblod, hon såg ut som ett halvblod, kändes som ett halvblod och rörde sig hur fint som helst. I galoppen på raksträckorna kändes hon mer som ett fullblod på galopppbanan men det är ju en annan femma ;)
 
(ser ni här ovan hur jag dömer ut hur en halvblod är och hur ett fullblod är? Just så jag INTE tycker det skall vara - dubbelmoral eller för att få er att förstå vad jag menar? jag vet inte)
 
I slutändan, och vad jag skulle vilja ha är en häst med grunderna, kan gå i form och är inte helt främmad för hoppning och hinder - och är den inte det så är den ju såklart riden i markarbete också. Den ska vara mjuk i gångarterna, vara kvick i benen trots att den är 165-175 cm hög och kännas lagom stor. Ålder mellan 7-14 och ras spelar ingen roll bara det är en trevlig individ.

Funderingar?

Skvaller bloggar skriver saker som "Kissie dissar sin kompis jacka" - då måste jag komma med en motfråga till er som tycker det är fel skrivet av henne, hur kul hade det varit om hon hissat den och köpt en exakt lika dan?
 

Hur kul hade det varit om Kissie, Dessie, Isabelle och alla storbloggare kommer med en varsen sexy by sweden jacka på röda mattan och visar upp sig? Haha smaken är som baken och så ska det vara!
 
Precis som att jag undrar hur fan man INTE kan gilla fleecetäcken, medan jag fick svar från Linn Ingvarsson i en snäsig kommentar att hon undrade hur fanken man KUNDE gilla fleecetäcken, somsagt smaken är delad och så kommer det alltid förbli ;)

Att klara sig själv

Nu är man 18 år och ska klara sig själv, ta hand om sina egna pengar, sköta sina egna räkningar, ringa själv och boka läkaren osv osv. Visst är det jobbigt!
 
Dessutom kan man välja själv om man vill göra si eller så, om jag vill ha en häst, om jag vill tatuera mig, ja jag är ju faktiskt myndig. Däremot lyssnar jag alltid på mina föräldrar på vad de har och säga om alla dessa saker och faktiskt bryr mig om vad de säger (vilket inte många ungdomar gör och det ska mina föräldrar veta...) utan en del totalt skiter i sina föräldrar vilket jag tycker är respektlöst.
 
Jag skulle kunna vara som många andra unga, den där oansvariga och respektlösa tjejen som gör som jag vill! Men isället väljer jag att sköta skolan, ser neutral ut, försöker ta tag i allt och se till att mina föräldrar tycker jag är bra.
 
Vad vill jag ha ut av detta inlägget? Att jag väljer själv vad jag vill göra men lyssnar även på nära och kära trots jag ibland inte behöver eller borde :)
 
Jag har lärt mig mer och mer att stå på egna ben ekonomiskt, personligt, och på många andra vis.
Tyvärr finns det dom som inte stöttar mig i mina beslut, och det kan man inte alltid göra heller. Men vill jag en sak och tror på det, DÅ ska dom åtminstone lita på mig, stötta mig och låta mig göra så såvida det inte är helt åt helvete :)
 
Tack för mig
Godnatt.
Nyare inlägg