Tänk att jag ens kommer ihåg vissa av hästarna som jag provridit. Här kommer ett litet inlägg om hästarna ja provridit, ja de jag kommer ihåg iallafall. Kan väl alltid va kul att läsa? :) (Observera att första hästen provades först efter 2 månader sedan Båra åkt då jag var riktigt j*vla deprimerad)

Första hästen efter att jag lämnat tillbaka Pricka Båra var Sicken Horsa. Häftiga namn båda två va? haha, typiskt travar-namn. Quinnie som hon kallades var en svart travar-sto på cirka 12 år om jag inte minns fel. Helt underbar i hantering och ridning, dock ej pass, vaccin eller försäkrad tyvärr samt blivit punktfrys behandlad tror ja de kallas.

 

Nästa häst var i Karlskrona, där jag också provade Magic. Toulose var en brun cool-lugn travarkille som tyvärr i mina ögon var SEG. Han hade stora, skumpiga gångarter, cirka 13 år och jättesnäll. Dock inget för mig.

 

Magic som stod på samma ställe som Toulose var också en travarkille på 12 år någonting, brun, liten och mycket söt. Påminde mycket om Chess som jag ridit några år :) Dock för liten.

 

Nästa stopp var nere i Hörby, hos en uppfödare som hade många skäckar. Alexia var ett supersött skäck halvblods-sto på 7 år, tyvärr var hon alldeles för outbildad och valpig för mig - dels klättrade hon upp på ett stengärd med mig på (????) dels var hon inte så van vid skänkel.

 

Tror jag nästa två hästar hette, två travarkillar här också på 9 och 10 år. Både ägaren och jag var nästan 100% säkra på att Dampe skulle vara den som passade mig bäst, då han var 1.65 och pigg och glad medan Pontus var 1.55 och väldigt lugn, däremot visade sig vara tvärt om. Pontus föll mig i smaken men tyvärr var han för liten... Kom inte ens upp på Dampe, då hästen kickade efter både mig och ägaren - jag sa, den hästen tänker jag inte ens sitta upp på :P

 

Här hade jag väl nästan tappat hoppet, men hittade en fyra årig halvblodsvalack som hade blivit tävlad lite förut i hoppning. Han hade varit hingst till han var tre och så var han pappa också ;) Men en mycket trevlig kille som absolut visade att fyraåringar är inte bara busiga och stimmiga, dom kan hoppa snyggt och vara snälla också! Här fick jag upp hoppet och bestämde mig för att honom ska jag ta med mig hem! Däremot blev det krångel med ägaren då hon ångrat sig, tur var väl det för nästa provridning var:

Jag kom med förväntningarna: en stimmig fullblodsvalack på 5 år, hur ska detta gå? Såg mig själv smaka grus.
 Men icke! Här satt jag upp på en väldigt fin och stabil kille som var väldigt känslig för hjälperna. Krävde att man jobbade honom ordentligt om man ville att han skulle gå i korrekt form och han hoppade som en gud! Kärlek vid första ögonkastet, då hans söta, snälla ögon tittade på en, och han lät en klia honom i ansiktet efter ridpasset :D Bestämde mig redan innan jag hoppat av honom att detta är en häst för mig, och det är de fortfarande efter 3 veckor ungefär :)